Rörelse och utveckling
En rad olika forskare (se fotnot längst ned på denna sida) har visat att barns fysiska, mentala och känslomässiga utveckling sker när de använder sin kropp och att den fysiska kroppen är utgångspunkten för mycket av annat lärande. Kroppsliga grundförutsättningar som motorik, sinnesträning, nervsystemets utveckling och mognad är faktorer som gör lärande möjligt.
Forskare menar att lek är kroppslig i mycket högre grad än vad själva lekforskningen i sig visar. Den fysiska kroppen är grunden men detta lyfts inte fram. Det finns även forskningsresultat som tyder på att motorisk träning förbättrar betygen i matematik och svenska. Det finns t.o.m. forskare som menar att den mest avancerade formen av rörelse är förmågan att sitta stilla. För att nå dit krävs mycket rörelse.
Trygghet och självkänsla
Det är viktigare än vad många trott för ett barn att vara tryggt rörelsemässigt, d.v.s. att ha stor erfarenhet av rörelse, att känna sig hemma i sin kropp och ha en god kroppskännedom. Den personliga rörelseförmågan är en grundbult som påverkar självkänslan, självuppfattningen, självförtroendet och självbilden.
Forskning visar bl.a. att god fysisk självkänsla och motorisk kompetens är grunden för hur individer uppfattar sig själva. Det som lyfts fram är vikten av vardagsrörelse och menar att den fysiska självkänslan betyder mycket för om barnet fortsätter vara aktivt eller inte. Vilket kan komma att påverka barnets hälsa hela livet.
Vuxenvärlden bestämmer och förväntas ta kloka beslut med barnets bästa som mål. Därför behöver vårdnadshavare, lärare och personal oavsett vad de arbetar inom utbildningsväsendet ha kunskap om den fysiska kroppens betydelse för barns utveckling. Även för vårdnadshavare och beslutsfattare är det viktigt för att kunna erbjuda utmanande lekmiljöer för att just ta kloka beslut utifrån barnets ålder och mognad.
Barnombudsmannen använder begreppet ”barnkompetens”, vilket innefattar kunskap och förståelse hos vuxenvärlden för barnets biologiska, psykologiska och sociala utveckling. I många fall är det inte barnen som är problemet, utan bristen på ”barnkompetens” hos vårdnadshavare, verksamma inom förskola/skola och beslutsfattare.
Medveten rörelseträning
Medveten rörelseträning i form av neuromotorik, samspelet mellan motorik och sinnen, går att utveckla och stimulera. Rikshandboken (Barnhälsovårdens ”läroplan)” skriver t.ex. att de motoriska och sinnliga erfarenheter som barnet gör under sina första år är mycket viktiga för barnets fortsatta utveckling.
Hjärnan är chefen och ytterst ansvarig medan nervsystemet är länken mellan sinnesintrycken och de motoriska handlingarna. Tidigare trodde forskningen att motorik och sinnen var separata delar, att de varken var beroende av varandra eller påverkade varandra. Forskningen trodde heller inte att samspelet påverkade andra inre processer som lärande och känslor. Nu vet vi att detta inte stämmer.
Forskare menar att lek är kroppslig i mycket högre grad än vad lekforskningen visar. Den fysiska kroppen är grunden men detta lyfts inte fram. Det finns även forskningsresultat som tyder på att motorisk träning förbättrar betygen i matematik och svenska. Det finns t.o.m. forskare som menar att den mest avancerade formen av rörelse är förmågan att sitta stilla. För att nå dit och hantera stillasittandet krävs mycket rörelse.
De fem sinnena (perceptioner)
Som i huvudsak har med rörelse att göra.
- Balanssinnet (det vestibulära sinnet)
- Hörselsinnet (det auditiva sinnet)
- Djup- och muskelsinnet (det kinestetiska sinnet)
- Synsinnet (det visuella sinnet)
- Beröringssinnet (det taktila sinnet)
Hjärnan styr planering och genomförande av rörelser. Forskarna liknar nervsystemets utveckling med hur en stig i naturen etableras. Hur snabbt ”stigen” blir använd och upptrampad beror på hur ofta en övning görs och på hur snabb kommunikationen mellan hjärnan och sinnen är. Ju bättre samarbetet är, desto enklare blir det för barnet att använda kropp på ett ändamålsenligt sätt. I praktiken för vuxenvärlden blir det viktigt att komma ihåg att fysisk ålder och kroppslig mognad inte alltid överensstämmer.
Värdefull kombination
Ämnet Idrott & Hälsa är det enda skolämne som har ett fysiskt och kroppsligt förhållningssätt. När jag studerade till speciallärare gjorde min bakgrund som idrottslärare att jag uppfattade kunskapen inom specialpedagogiken på ett annat sätt än både medstudenter och lärare. Mina medstudenter tänkte inte på, eller visste inte, att kroppslig, fysisk rörelseförmåga kan ha betydelse för lärandet.
Lärarutbildningarna bör förändras och kompletteras med denna kunskap, som har funnits tidigare men av olika anledningar prioriterats bort. Annars finns en stor risk att eleverna inte får den hjälp de behöver. Alla barn mår bra av medveten rörelseträning men för barn där kroppen busar blir träningen oerhört viktig. För dessa barn betyder det extra mycket att t ex kunna delta i den fysiska leken, att vara accepterad och där igenom må psykiskt bra.
Demokrati och mod
Det sägs att förmågan att leva i ett demokratiskt samhälle grundläggs i sandlådan och det stämmer. Därför handlar medveten rörelseträning inte bara om neuromotorik utan också om att kunna hantera motstånd av olika slag, en värdefull utvecklingsprocess. Människans väg till mognad är kantad av både fysiska och själsliga skrubbsår.
När barnen under ledning leker med varandra utvecklas förmågan till samförstånd, att kommunicera, att vänta på sin tur, att hantera konkurrens och att klara både med- och motgångar. Den här utvecklingen är viktig – så småningom ska barnen möta arbetslivet med allt vad det innebär. Leken, när den fungerar som bäst, lär barnen att självständigt hantera de prövningar och utmaningar som framtiden för med sig.
Lek under ledning är viktigt – många barn behöver stöttning av vuxenvärlden i att hantera lekens svängningar och krafter. Lek innebär ett kompromissande, kommunicerande och samspelande med och mellan varandra. Precis som i vuxenvärlden.
Det är likadant med förmågan till riskbedömning. Barn som aldrig utmanas eller som skyddas mot verkligheten får förr eller senare problem. Genom medveten rörelseträning utvecklas förmågan till riskbedömning – barnet lär känna sig själv, blir allt modigare och vågar flytta sina gränser. Forskning visar även att frånvaro av riskfylld lek i barndomen kan bidra till psykisk ohälsa.
Medveten rörelseträning i praktiken
Att arbeta med medveten rörelseträning är inte ett projekt eller en aktivitet som kan bockas av. Arbetet är ett mödosamt och kontinuerligt arbete – helt enkelt ett förhållningssätt som är både tålamodskrävande och tar tid.
Medveten rörelseträning är det redskap jag tidigare saknade i mitt arbete – ett verktyg som gör att de barn jag undervisar blir allt mer självständiga och kroppsligt kompetenta. Jag ser individuell utveckling i grupp och på sikt samhälleliga vinster för hela samhället.
När detta skrivs undervisar jag cirka 300 barn i åldrarna 6-8 år varje vecka. Barnen vet inte att jag arbetar med medveten rörelseträning, men deras glädje och vilja att vara med visar tydligt att undervisningen är relevant och kul. Eller som en nyanställd personal sa till mig med förundran i rösten: – Alla barnen, även de som har svårt, vill vara med.
Men bara för att eleverna vill komma är det inte samma sak som att de alltid går från undervisningen glada. Så enkelt är det inte.
Medveten rörelseträning kräver varken speciella förutsättningar eller inköp av speciell utrustning. Självklart behövs en del materiel, men i de flesta fall finns redan det som behövs. Min prioritering är i första hand att använda materiel som redan finns i närmiljön, inom- och utomhus, och att återanvända, modifiera och anpassa välbekanta övningar och lekar.
Sist men inte minst
Vad händer när barnen inte får eller klarar av att leka fysiska lekar? När vuxenvärlden prioriterar lugna lekar och stillsamma aktiviteter istället för högljudda och fysiska?
Ett är säkert – stillasittande i kombination med stor tillgång av digitala medier kommer att få, och har redan fått, konsekvenser både för barn, ungdomar och på sikt även för hela samhället.
Fotnötter och länkar
För den som vill lära sig ännu mer.
Mina uppsatser
Länkar
Skolverket
God motorik underlättar fortsatt fysisk aktivitet.
(15/12 2020)
Kroppen skapar kunskap i förskolan.
(13/4 2021)
Hälsofrämjande arbete på schemat kan ge friskare elever
(11/6 2021)
Make a move
Kunskap & verktyg
Barnombudsmannen
Dnr 9.3:0523/09
Psykologisk.no
Vi har tatt fra barna tid og rom for lek.
Ellen Sandseter
Vad är riskfylld lek och varför är det viktigt?
Akaviaaspekt
Därför är lek på jobbet allvar.
(8/2 2023)
Utdanningsnytt
En ny vår for leken. Debatt: Det virker som at leken begynner å få større anerkjennelse og bedre betingelser i skolen.
Utdanningsnytt (21/8 2023)
Rikshandboken – Barnhälsovård
Den motoriska förmågans betydelse för barns utveckling.
Litteratur
Förstå med kroppen, Biljana C Fredriksen.
Populärvetenskaplig bok som presenterar en helhetssyn på lärande med fokus på kropp, känslor och föreställningsförmåga.
Rör dig – lär dig. Motorik och inlärning, Ingegerd Ericsson.
Populärvetenskaplig bok som presenterar hur fundamental kroppens rörelse är för hur barn utvecklas till människor och uppfattningen av sig själva.
Lekens flertydighet. Om barns lek i en institutionaliserad barndom, Maria Øksnes.
Populärvetenskaplig bok som lyfter fram nya perspektiv på barns lek.
Bortglömda kroppar i ett akademiserat förskollärarprogram? Om förskollärarstudenters lärprocess, Anna Lindqvist
Tyngd, sväng och empatisk timing: förskollärares kroppsliga kunskaper, Maria Pröckl