De senaste månaderna har det skrivits spaltmeter och förts samtal i public service om att barn i förskola, på fritids och i skolan inte kan slå en kullerbytta. För oss som arbetat länge inom dessa verksamheter är detta ingen nyhet utan något som vi insett länge.
Detta är självklart illa och tyvärr bara ett av många symptom på att försiktighet, rädsla och okunskap smugit sig in i både förskola, skola och i samhället. Men det finns botemedel och de behöver inte kosta skjortan.
För mig handlar det inte om kullerbyttan i sig utan ordvalet är en omskrivning för att allt för många barn och ungdomar idag har svårt att hantera sin fysiska kropp. Barn, som blir ungdomar och växer till vuxna, har inte lärt sig de grundläggande rörelserna som i sin tur bygger vidare på varandra. Kroppen busar och det får kroppsliga konsekvenser på flera sätt. Kullerbyttan i sig är inte det väsentliga utan det är konsekvenserna av att inte fysiskt hantera sin kropp och effekter av det som är i fokus.
Både forskning och genomförda projekt av yrkesverksamma visar att målinriktad, medveten träning av de grundläggande rörelser med fokus på måttligt risktagande, träning av samarbete och konkurrens utvecklar barnen bättre än dagens kravlöshet. Samma sak gäller givetvis även tiden utanför skolan, men vem vågar uppmana vårdnadshavarna att utsätta sina barn för risken att få skrubbsår?
Det är dags att starta ett kullerbytteuppror
Det är dags att starta ett kullerbytteuppror. Låt oss lyssna på forskarna och försäkra oss om att personal i skola, förskola och fritidshemmet har utbildning och kunskap för att kunna lotsa eleverna till en god fysisk förmåga i den egna kroppen. Kostsamt materiel behövs inte – det som finns ute i verksamheten är oftast tillräckligt. Däremot behövs mod att tänka om, framför allt hos landets beslutsfattare och på lärarutbildningarna.
